Näthat

Vad är näthat?

Den digitala utvecklingen gör det möjligt för fler att göra sin röst hörd. Det är givetvis positivt, men det för också med sig utmaningar. Att föra fram och sprida hot och hat har blivit enklare. Uttalanden kan få snabb spridning via kommentarsfält i sociala medier och på så sätt få större genomslagskraft i dag än tidigare. Det kan också missbrukas av personer som inte vill bevara det demokratiska samhället.

59 %

av personer med utländsk bakgrund har känt sig kränkta av sådant andra skriver om dem på nätet.

38 %

av befolkningen från 16 år och uppåt har utsatts för kränkningar med koppling till diskrimineringsgrunderna.

70 %

i åldersgruppen 16-35 har känt sig kränkta av sådant andra skriver om dem på nätet.

Statistik om näthat

Vissa grupper i befolkningen är särskilt utsatta för näthat. I åldersgrupperna 16–35 år uppger drygt 70 procent att de utsatts för kränkningar. Även personer med utländsk bakgrund utsätts i högre grad för kränkningar på nätet. Bland dessa personer uppger cirka 60 procent att de utsatts för kränkningar. Andra utsatta grupper är hbtqi-personer och personer med funktionsnedsättningar. Kvinnor och män utsätts för näthat i ungefär lika stor grad, men kvinnor utsätts dock i högre grad än män för sexualiserade angrepp och angrepp på person.

Det är så utbrett och omfattningen av hatet är gigantiskt. Man måste nästan vara helt tyst för att inte råka ut för det.

Näthat bland barn och unga

För unga personer och barn är näthatet inte sällan av sådan grad att den kan bedömas som mobbning. Precis som för vuxna har ungas utsatthet ofta en koppling till kön, religion, sexualitet, könsidentitet och funktionsnedsättning. Det finns starkt stöd för att ungas utsatthet leder till olika former av psykisk ohälsa, framförallt bland unga flickor.

64 %

i åldersgruppen 16-25 år har blivit utsatta för hot och hat på nätet så att deras hälsa påverkats negativt.

94 %

av dem vars hälsa påverkats negativt har avstått från att publicera något på nätet för att undvika hot och hat.

69 %

tror att näthat i ganska eller mycket stor utsträckning hindrar människor från att delta i en öppen samhällsdebatt

Konsekvenser av näthat

Näthat leder till omfattande självcensur och negativ hälsopåverkan för den som utsätts. Cirka 70 procent av befolkningen uppger att de anpassat hur de uttrycker sig och avstått från att publicera sig på nätet för att undvika hot eller hat. Mest framträdande är självcensurerande beteenden bland personer i åldern 16–35 år. För personer som varit utsatta för kränkningar på nätet ökar den självrapporterade självcensuren avsevärt, och högst är den bland personer där hälsan påverkats negativt.

 

Exempel på näthat

Även om vi har yttrandefrihet i Sverige betyder det inte att var och en har rätt att säga, uttrycka och sprida vad som helst. Att utsätta någon för näthat kan vara brottsligt.

Näthat kan handla om flera olika typer av brott eller kränkningar. I dagligt tal brukar många använda begrepp som näthat, drev och hatstormar för att beskriva vad de blivit utsatta för. Men de här begreppen är inga juridiska termer. De är inte heller alltid brottsliga handlingar även om det många gånger kan kännas kränkande eller obehagligt för den som drabbas. Juridiskt sett kan näthat till exempel handla om brott som olaga hot, ofredande och olaga integritetsintrång.

Att polisanmäla näthat

Det kan vara svårt att veta om hot och hat på nätet är brottsligt eller inte. Du behöver inte heller veta det för att göra en polisanmälan. Det är polisen och andra delar av rättsväsendet som har till uppgift att ta reda på om det du har blivit utsatt för är ett brott.