Om hot och hat

Politiker, journalister, konstnärer, författare, influencers eller forskare är alla deltagare i det demokratiska samtalet. Det är även de personer som deltar i samhällsdebatten på andra sätt. Dessa personer kan göra det på egen hand eller tillsammans med andra i till exempel nätverk, föreningar eller partier. Gemensamt för dessa personer är att de bidrar till vår demokrati med åsikter, perspektiv och kunskap.

 

Hoten jag får har väldigt ofta inslag av sexuellt våld.

Irena Pozar, journalist

Vilka områden kan väcka hot och hat?

Det kan vara svårt att veta vilka områden som människor kommer att reagera på med hot och hat. Många som uttalar sig i frågor om jämställdhet, feminism, genus och rasism har varit utsatta för hot och hat. Utsatthet kan också vara kopplat till exempelvis en persons kön, könsidentitet, hudfärg eller sexuella läggning. När till exempel kvinnor och hbtq-personer får hot och hat riktat mot sig har det ofta att göra med kön, makt och sexualitet.

 

Jag möter mest hot och hat när jag skriver om jämställdhet, rasism och jämlikhet.

Patrik Lundberg, författare och journalist

Var blir människor utsatta?

Det demokratiska samtalet kan pågå på många olika platser, till exempel på möten, konferenser, sociala medier och i nyhetsrapportering.

Den digitala utvecklingen gör det möjligt för fler att göra sin röst hörd. Det är givetvis positivt, men det för också med sig utmaningar. Att föra fram och sprida hot och hat har blivit enklare. Uttalanden kan få snabb spridning via kommentarsfält och i sociala medier och på så sätt få större genomslagskraft idag än tidigare. Det kan också missbrukas av personer som inte vill bevara det demokratiska samhället.

Hot och hat på nätet kan uppstå plötsligt, få stor omfattning och riskera att finnas kvar under en lång tid. Vissa får hot och hat riktat mot sig dygnet runt, till exempel i sin mobiltelefon.