Ersättning

Den som blivit utsatt för ett brott kan ha rätt till ersättning. Det finns tre olika typer av ersättning: skadestånd från gärningspersonen, försäkringsersättning och brottsskadeersättning från staten. För att ha rätt till ersättning måste den utsatta polisanmäla brottet.

Den som har blivit utsatt för brott kan begära skadestånd av gärningspersonen redan under förundersökningen. Domstolen kan sedan döma ut ett skadestånd under rättegången. Det är också möjligt att få ersättning via en privat försäkring eller via en arbetsgivares försäkring. Brottsskadeersättning är en statlig ersättning som Brottsoffermyndigheten ansvarar för.

Även om en förundersökning har lagts ner kan det finnas möjligheter till ersättning via försäkringsbolag eller Brottsoffermyndigheten.

I den här filmen får du veta mer om hur det går till att söka brottsskadeersättning.

5:21

Skadestånd

Den som har blivit utsatt för ett brott kan ha rätt till skadestånd från gärningspersonen för de skador som brottet har orsakat. Den utsatta kan begära skadestånd av gärningspersonen redan under förundersökningen. Domstolen kan sedan döma ut ett skadestånd under rättegången. Kronofogden kan hjälpa den utsatta att få skadeståndet utbetalt. Om förundersökningen har blivit nedlagd finns det inte någon gärningsperson som är skyldig att betala skadestånd.

Försäkringsersättning

Uppmuntra den utsatta att så snart som möjligt efter brottet ta kontakt med sitt försäkringsbolag för att kontrollera om hen kan ha rätt till ersättning. Tänk på att personen kan ha flera försäkringar hos olika försäkringsbolag. Om hen har en arbetsgivare eller är medlem i ett fackförbund kan det även där finnas försäkringar som täcker skadorna. Den utsatta kan ha rätt till försäkringsersättning även om förundersökningen har lagts ner.

Försäkringsbolagen har ett krav på att den sökande själv står för ett visst belopp i självrisk. Beloppet varierar beroende på försäkringstyp och bolag.

 

Brottsskadeersättning

Om den utsatta inte kan få full ersättning via skadestånd från gärningspersonen eller försäkring kan hen ha rätt till brottsskadeersättning från staten. Informera personen om att det går att ansöka om brottsskadeersättning hos Brottsoffermyndigheten.

Den utsatta måste ansöka om brottsskadeersättning inom tre år från att rättsprocessen har avslutats, alltså från att en dom inte längre kan överklagas eller från när en polisutredning lagts ner. Om en polisutredning inte inletts gäller tre år från dagen för brottet.

Personen kan ha rätt till brottsskadeersättning även om förundersökningen har lagts ner, om det har konstaterats att ett brott har begåtts.

Den sökande behöver inte skicka in några handlingar, som till exempel beslut om nedlagd förundersökning. Brottsoffermyndigheten tar in de handlingar som behövs och gör en bedömning om den sökande kan få ersättning från staten. Myndigheten drar av eventuell försäkringsersättning och utbetalt skadestånd från brottsskadeersättningen. Dessutom gör myndigheten ett grundavdrag på 1 500 kronor på liknande sätt som försäkringsbolagen tar ut en självrisk.

 

Berättelse

Här kan du läsa en berättelse om en person som blev utsatt för hot och hat efter att ha deltagit i samhällsdebatten. I det här fallet polisanmälde personen händelserna och ansökte om brottsskadeersättning.

Berättelsen är hämtad från skriften Anmäl alltid hot, hat och våld som Sveriges Kommuner och Regioner tagit fram i samarbete med Brottsoffermyndigheten och Polismyndigheten.

Sexuellt trakasserad i ett år

Maria är ledamot i kommunfullmäktige och hade under ett år regelbundet trakasserats sexuellt per telefon och sms med innehåll som: ”Jag vill knulla dig i arslet”. ”Din jävla hora” och ”Jag är jättekåt på dig och din son. Han är jättesöt.”

Trakasserierna hade pågått regelbundet och ytterligare nio förtroendevalda kvinnor i Marias politiska sfär hade utsatts. Sammanlagt ledde gärningarna till 23 åtal, varav fyra gällde sexuella ofredanden och hot riktade mot Maria. Gärningsmannen kunde identifieras genom tekniska bevis som telefonkort, internetsökningar och samtalslistor. Genom att följa mannens sökningar på internet kunde åklagaren också visa att mannen hade skickat sina meddelanden till kvinnorna i deras roll som politiker.

Mannen mindes inte vad han hade gjort, han uppger att han druckit alkohol, men ifrågasatte inte att han kunde ha ringt alla samtal och skickat alla sms – med undantag för de meddelanden där Marias son nämndes. Anledningen var enligt mannen att ”provocera” och ”djävlas”.

Mannen dömdes till fängelse i tre månader för sexuellt ofredande och fick också betala en avgift till Brottsofferfonden.

Skadestånd

Mannen dömdes att betala skadestånd till flera av brottsoffren. Till Maria fick han betala skadestånd med 12 500 kronor.

Brottsskadeersättning

Då gärningsmannen inte kunde betala skadeståndet ansökte Maria om brottsskadeersättning hos Brottsoffermyndigheten. Myndigheten beviljade henne ersättning med samma belopp som domstolen hade dömt ut i skadestånd.

 

 

Ta kontakt

De här myndigheterna kan du kontakta vid frågor om ersättning.

Kronofogden

Om en domstol har beslutat att du har rätt till skadestånd i ett brottmål kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp att få betalt från gärningspersonen.

Brottsoffermyndigheten

Brottsoffermyndigheten handlägger ansökningar om brottsskadeersättning. Ta kontakt med myndigheten om du har frågor om ersättning efter brott.