Stöd och hjälp

13:40
13:40
Stöd och hjälp

I filmen berättar Josefin Grände, legitimerad psykoterapeut, om vanliga reaktioner efter att ha utsatts för hot och hat och hur du kan stödja personer som utsatts för hot och hat i samhällsdebatten.

1:03
Röster om stöd och hjälp

Det kan vara till hjälp att prata om utsatthet för hot och hat. Att prata om det kan också göra det möjligt att få stöd från andra.

Vi har alla gränser

Många som utsätts för hot och hat i sitt deltagande i samhällsdebatten kan få höra att de är starka om de inte visar att kränkningarna påverkar dem. Men de flesta är inte antingen starka eller sårbara. En person som på många sätt är stark och kraftfull kan också känna rädsla, sårbarhet och utmattning.

Alla har olika gränser för vad de orkar och gränserna kan se olika ut i olika perioder av livet, till exempel beroende på hur någon mår, vilket stöd hen får och vad som händer i övrigt. Det är viktigt att komma ihåg att alla som utsätts för hot och hat reagerar på olika sätt.

Olika typer av stöd

Det finns olika typer av stöd och hjälp som någon som utsatts för för hot och hat kan få. Om personen har en anställning har hen oftast någon arbetsgivare att vända sig till. På vissa arbetsplatser finns det också säkerhetssamordnare att rapportera utsatthet för hot och hat till.

Du kan alltid hänvisa en utsatt person till hälso- och sjukvården och till ideella organisationer, även om personen inte har någon arbetsgivare och till exempel har ett eget företag, är förtroendevald eller är ideellt engagerad. Den utsatta personen behöver inte ha gjort en polisanmälan för att kunna få stöd från någon organisation.

Om du möter en utsatt person som är politiskt förtroendevald är det bra att känna till att hen inte har en formell anställning. Det är upp till partiet och den politiska församlingen att ta ansvar för personen och arbetsmiljön. En politiskt förtroendevald som utsätts för hot och hat bör anmäla det till en säkerhetsansvarig eller motsvarande i den kommun eller region där hen verkar. Personen kan även vända sig till en säkerhetsansvarig eller motsvarande i sitt parti.

Stöd från socialtjänst och ideella organisationer

Socialtjänsten i den utsatta personens hemkommun har ett ansvar att se till att den utsatta och anhöriga till den utsatta får stöd och hjälp. Det kan gälla psykologiskt och socialt stöd, liksom ekonomisk och praktisk hjälp. Den utsatta kan kontakta socialtjänsten i sin kommun för att få mer information.

Det finns också flera ideella organisationer som arbetar med att stödja och hjälpa dem som utsatts för brott. De kan bland annat erbjuda samtalsstöd och praktisk hjälp. Det är kostnadsfritt att kontakta en ideell organisation och det går att vara anonym. Den utsatta behöver inte ha gjort en polisanmälan för att få hjälp. De riksorganisationer som finns under sidan Ta kontakt kan hjälpa till att komma i kontakt med en lokal verksamhet.

Om den utsatta behöver skydd

En person som blir hotad eller utsatt för våld kan få hjälp att skydda sig. Det är därför viktigt att den utsatta personen berättar för polisen om hen är rädd eller känner sig otrygg eller hen tror att hen kan bli utsatt igen. Polisen har en särskild brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet som under utredningen gör en hot- och riskbedömning.

Om hotbilden mot personen är allvarlig och det finns en risk att hen utsätts för brott, kan polisen erbjuda ett skyddspaket som bland annat omfattar en larmtelefon, ett larm och en kontaktperson hos polisen. Det finns en brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet i alla polisområden.

Att ansöka om kontaktförbud

Det finns alltid möjlighet för en utsatt person att ansöka om ett kontaktförbud. Ett sådant förbud innebär att om det finns risk att en gärningsperson förföljer, trakasserar eller begår brott mot en viss person så kan gärningspersonen förbjudas att besöka och kontakta den personen. Ett kontaktförbud gäller under en bestämd tid, men kan förlängas om det finns en fortsatt risk att personen utsätts. Om den utsatta personen vill ansöka om kontaktförbud ska hen vända sig till Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten. Det är därefter en åklagare som beslutar om ett kontaktförbud. Om en person bryter mot ett utfärdat kontaktförbud ska den utsatta alltid kontakta polisen för en anmälan.

Skydd av personuppgifter

Det finns också åtgärder som skyddar den utsattas personuppgifter.

  • Sekretessmarkering är en åtgärd som gör det svårare för andra att ta del av personuppgifter i folkbokföringsregistret.

  • Skyddad folkbokföring ger ett starkare skydd än sekretessmarkering. Åtgärden innebär att den utsatta personen får vara folkbokförd i sin tidigare kommun trots att hen har flyttat därifrån eller i en annan kommun som personen inte haft någon anknytning till. De gamla adressuppgifterna tas bort och den nya adressen registreras inte i folkbokföringen.

  • Fingerade uppgifter innebär att den utsatta får nytt namn och personnummer.

Den utsatta personen ansöker om sekretessmarkering och skyddad folkbokföring hos Skatteverket. För att ansöka om fingerade personuppgifter ska den utsatta personen kontakta Polismyndigheten.

Stöd och hjälp efter polisanmälan

En utsatt person kan få stöd och hjälp på olika sätt efter en polisanmälan.

Juridisk hjälp vid förhör och rättegång

Vid vissa typer av brott har den som utsatts rätt till ett juridiskt biträde, ett så kallat målsägandebiträde. Det är en advokat eller en jurist som ger stöd och hjälp under en förundersökning och rättegång. Målsägandebiträdet, som är kostnadsfritt för den utsatta personen, kan hjälpa till med frågor om skadestånd och föra den utsattas talan under rättegången. Om den utsatta önskar ett målsägandebiträde ska hen meddela åklagaren eller den polis som ansvarar för förundersökningen. Domstolen beslutar sedan om hen har rätt till det. Om den utsatta personen inte har rätt att få ett målsägandebiträde, men ändå vill ha juridisk hjälp, kan personen kontakta en advokat som hen själv betalar för.

Stödperson vid förhör och rättegång

Om den utsatta behöver stöd vid förhör hos polisen eller vid rättegången har hen rätt att ta med sig en stödperson. Den utsatta väljer själv vem som ska följa med som stödperson. Stödpersonen får inte säga något under förhöret eller rättegång. Hen får inte någon ersättning för att vara med. Den utsatta personen kan vända sig till socialtjänsten eller en brottsofferjour eller kvinnojour som kan hjälpa hen att få en stödperson. Den utsatta kan också välja att ta med någon hen känner, till exempel en anhörig, vän eller kollega.

Hjälp av vittnesstöd i domstolen

För att få medmänskligt stöd och praktisk information inför en rättegång kan den utsatta få hjälp av ett vittnesstöd som finns i domstolen. Ett vittnesstöd arbetar ideellt med att hjälpa personer som har utsatts för brott och personer som varit vittne till brott. Vittnesstödet kan beskriva hur rättegången kommer att gå till, visa var garderob och toaletter finns och hjälpa den utsatta att hitta till rätt förhandlingssal. Vid de flesta domstolar finns det också särskilda vittnesstödsrum dit vittnesstödet kan följa den utsatta personen om hen inte vill sitta i domstolens allmänna väntrum.

Vid behov av tolk

Om den utsatta personen inte talar svenska, har talsvårigheter eller en allvarlig hörselnedsättning har hen rätt till kostnadsfri tolk vid polisanmälan, under förundersökningen och under rättegången. Den utsatta kan också få en tolk om hen behöver komma i kontakt med andra myndigheter, till exempel socialtjänsten.

Man ska inte vara rädd för att be om hjälp. Det man blir utsatt för är ju väldigt allvarligt och kan verkligen påverka.

Aida Badeli, politiskt förtroendevald